09 juli, 2015

Svenskar inom UNDP: möt Elina Silén, programanalytiker på UNDP Sudan

Genom verksamheten för krishantering, krisförebyggande och återhämtning var UNDP år 2013 aktiv i 177 länder. UNDP hjälper hushåll, samhällen och regeringar världen över att förebygga och hantera konflikter och katastrofer. Detta arbete är en central del av UNDP:s mandat och en viktig del i arbetet för hållbar utveckling.

På enheten för krisförebyggande och återhämtning på UNDP:s landskontor i Sudan jobbar Elina Silén. Att ge kraft åt människor som lever i skuggan av katastrofer och konflikter är ingen lätt uppgift. Arbetet som programanalytiker handlar mycket om kvalitetssäkring och uppföljning av projekt, såväl som utveckling av nya program.

– Mina arbetsområden är främst inom ekonomisk återuppbyggnad. Det innebär projekt som hjälper till att stabilisera inkomst och uppehälle för de människor som drabbats av konflikt i Sudan, till exempel genom att skapa jobb eller bygga kapacitet hos människor.

– Vårt arbete går ut på att hjälpa människor i Sudan att bygga upp deras motståndskraft mot kriser och katastrofer. Vi försöker förhindra fortsatta eller förnyade konflikter men också återbygga ett starkare Sudan. I länder som befinner sig i humanitär kris, däribland Sudan, arbetar UNDP med att säkerställa att humanitära insatser inte bara fokuserar på de omedelbart livsavgörande behoven hos befolkningen, utan att vi samtidigt också arbetar mot mer långsiktiga utvecklingmål. Detta kallas Early Recovery. Det innebär att vi både har egna projekt samt att vi hjälper till att koordinera och stärka våra partners humanitära projekt.

UNDP:s arbete i Sudan

Med bakgrund som Mellanösternvetare och med en ekonomiexamen med inriktning på den internationella marknaden, specifikt MENA-regionen – Mellanöstern och Nordafrika – har Elina Silén arbetat i sex år med ekonomisk återhämtning och utveckling. Men hur ser läget ut i Sudan, och hur är det att arbeta för UNDP i ett konfliktdrabbat område?

– Sudan är ett land i en mycket komplex situation där den utdragna konflikten innebär stora humanitära utmaningar. För att hantera detta krävs komplexa och strategiska lösningar där vi kan hitta mer varaktiga lösningar för flyktingar, internflyktingar och återvändare. Sudan är bland de länder i världen som har flest interna flyktingar och många av de människor som vi arbetar med är just internflyktingar och återvändare.

– Jag försöker att vara så mycket som möjligt i fält och reser ofta till Darfur och till östra Sudan. Det kan vara för att hålla en workshop för några av våra nationella partners eller för att resa till våra lokala projekt och följa upp dem, för att själv se med egna ögon och personligen höra från de människor vi hjälper. Jag önskar att jag kunde resa mer men tyvärr gör säkerhetssituationen i Darfur det svårt att vara i fält. När vi reser utanför de större städerna så måste vi ha polis med oss eller eskort från UNAMID (United Nations-African Union Mission in Darfur) vilket gör det svårt och ofta mycket kostsamt. Det är därför extra viktigt att vi arbetar nära med våra nationella partners som har bättre tillgång än vi till de platser där vi har projekt.

– Konflikten i Darfur har orsakat en av de värsta humanitära katastroferna i världen. Landet har mycket naturresurser och hög potential, men tyvärr är det svårt att nyttja detta på grund av de pågående konflikterna. Klimatförändringar leder till fler konflikter över naturresurser och torkan gör att det finns allt mindre land att odla och sköta boskap på. Situationen för kvinnor är särskilt svår. Sudan har fortfarande väldigt hög fattigdomsnivå och dessutom drabbas landet av återkommande torka och översvämningar vilket också leder till förnyade konflikter. Fred och försoning är helt klart en av våra största utmaningar. Innan vi kan fortsätta med utvecklingsarbetet måste vi skapa stabilitet. Säkerhetssituationen är också en stor utmaning för oss eftersom den ofta innebär att vi inte har tillgång till många av de platser där vi arbetar.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det allra bästa med mitt jobb är de möjligheter som man har att faktiskt förändra människors liv och ha en meningsfull påverkan däri. För de människor vi arbetar med är våra projekt en livlina som gör skillnad. Människor som drabbats av konflikt förlorar oftast allt de har och behöver hjälp för att överleva. Det är självklart viktigt att de får akut humanitär hjälp så som matpaket, tillfälligt boende och sjukvård, men det är också viktigt att hjälpa dem att kunna börja om sina liv, att hjälpa dem att hjälpa sig själva och få tillbaka hoppet och sina framtidsdrömmar.

– Det som är särskilt roligt med att jobba med just UNDP är att det är en väldigt dynamisk arbetsgivare som ger stor tillgång till kunskap. Det är litegrann som ett läroverk inom FN. Jag lär mig konstant nya saker och utvecklas och det finns väldigt höga kunskapsnivåer hos mina kollegor. Vi har ett globalt kunskapsförvaltningssystem som gör det lätt att ta del av kunskap och erfarenheter från andra länder. Det är också ett högt arbetstempo och väldigt resultatfokuserat, vilket passar mig personligen mycket bra.

Arbetet med millenniemålen

Arbetet med millenniemålen, och de kommande hållbarhetsmålen, utgör en stor del av UNDP:s arbete världen över men fokus skiljer sig åt från plats till plats. Hur arbetar Elina med dessa frågor?

– På UNDP Sudan har vi en särskild enhet som, tillsammans med Sudans regering, är ansvarig för arbetet med millenniemålen. Enheten har arbetat med att bygga upp Sudans nationella kapacitet att kunna planera, mäta och följa upp målen. Från min egen sida så har jag ett speciellt projekt som heter Youth Volunteers rebuilding Darfur, som är en del av en förvaltningsfond för målen. Projektet bidrar direkt till mål 1 – utrotning av fattigdom, mål 3 – jämställdhet mellan kvinnor och män, mål 7 – säkra en hållbar utveckling, och mål 8 – öka samarbete mellan bistånd och handel.

– Det är ett av mina favoritprojekt som riktar in sig på en av de absolut största utmaningarna i Darfur – ungdomar och deras framtid. Ungdomar i Darfur utgör både en risk och en stor potential för landets utveckling; då arbetslösheten är hög är det många ungdomar som istället för att arbeta väljer att vara en del av konflikten. Projektet går ut på att bygga upp ett ungdomslett volontärsystem där unga akademiker från universitet i Darfur får träning i företagande och naturresursförvaltning. Sen åker de tillbaka till sina byar för att arbeta som volontärer i 9 månader och hjälper till bygga upp sina hemorter. Projektet hjälper därmed till att överföra kunskap från ungdomarna själva vidare till deras samhällen, för att i sin tur skapa inkomster på landsbygden. Genom utbildningen har 13 370 samhällsmedlemmar ökat sin kunskap och kapacitet inom entreprenörskap, affärer och naturresursförvaltning. Dessutom har 195 företagare fått hjälp med mikrobidrag för att starta 158 småföretag. Detta är ett otroligt viktigt exempel på hur vi kan arbeta med både mål 1, 3 och 7.

Sist men inte minst, vad har du för tips till de som vill jobba inom FN-systemet?

– En bra utbildning och goda språkkunskaper i engelska samt ytterligare två FN-språk känns som ett måste idag. Jag har tillexempel investerat mycket i språk, förutom svenska och engelska pratar jag både franska och arabiska. Därtill kan det inte understrykas nog hur viktigt det är med relevant arbetserfarenhet. Det är väldigt många unga idag som har jättefina utbildningar men tyvärr ingen arbetserfarenhet. Framförallt är det bra att ha arbetat i fält, fältarbete ger ett annat perspektiv och förståelse för vad arbetet verkligen handlar om.

– För att komma in i själva systemet så kan man försöka söka en tjänst hos UN Volunteers eller om man har lite mer erfarenhet, en JPO (Junior Professional Officer), som jag själv är. Krav för att söka en JPO är att en avslutad akademisk magisterexamen samt två till fyra års relevant yrkeserfarenhet. Efter avslutad JPO-tjänst är du inte garanterad en ny anställning men du räknas som intern FN-personal vilket kan göra det lättare att söka sig vidare.

 

Taggar: , , , ,

Sök bland nyheter