07 juni, 2013
Afrika: Trots stora framsteg kvarstår många utmaningar
Den största utmaningen för Afrika är att se till att de senaste årtiondenas ekonomiska tillväxt också leder till ökad utveckling – inte minst inom millenniemålen.
I rapporten ”Assessing progress in Africa toward the Millennium Development Goals”, konstateras att Afrika, trots att kontinenten är världens näst snabbast växande region ekonomiskt, inte klarat av att minska fattigdomen i den hastighet som krävs för att nå millenniemålet om att halvera den extrema fattigdomen till år 2015.
Rapporten har tagits fram av UNDP i samarbete med Afrikanska unionens kommission (AUC), FN:s ekonomiska kommission för Afrika (ECA) och den Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB).
En analys av osäker livsmedelsförsörjning – rapportens huvudtema – ger insikter i hur denna osäkerhet också påverkar de andra millenniemålen, framför allt de hälsorelaterade målen. Vidare beskrivs hur samordnade insatser för att förbättra jordbruk, matdistribution och näringsintag skulle snabba på processen för att nå samtliga utvecklingsmål.
Enligt rapporten har klimatrelaterade katastrofer, orsakade av extremt väder, förstört försörjningsmöjligheter och förvärrat Afrikas livsmedelsbrist. Detta har i sin tur resulterat i en hög förekomst av underviktiga barn, utbredd hunger och dåliga kostvanor.
Knappt 1 000 dagar kvar
Med knappt 1 000 dagar kvar till millenniemålen ska vara uppfyllda, utvärderar rapporten Afrikas framsteg överlag, samt identifierar de bäst presterande länderna utifrån hur långt de kommit i förhållande till sina ursprungliga förutsättningar.
Under 2012 var 15 av de 20 länder som gjorde störst framsteg mot millenniemålen afrikanska och länder som Benin, Egypten, Etiopien, Gambia, Malawi och Rwanda gör stora framsteg mot ett flertal mål och indikatorer.
I rapporten dras slutsatsen att det är viktigt att länderna fortsätter att lära av varandra, eftersom länder som har en hållbar, rättvis tillväxt, med politisk stabilitet och en politik som fokuseras på mänsklig utvecklig, också gör bra ifrån sig när det gäller millenniemålen.
Rapporten bedömer att Afrika kan klara av att uppnå fyra av målen medan fyra mål halkar efter.
Mål på rätt spår:
Millenniemål 2 – Alla barn ska gå i grundskolan, Millenniemål 3 – Främja jämställdhet och stärka kvinnors rättigheter, Millenniemål 6 – Bekämpa HIV/AIDS, TB, malaria och andra smittsamma sjukdomar samt Millenniemål 8 – Globalt partnerskap kring bistånd och handel.
Mål som halkar efter:
Millenniemål 1 – Utrota extrem fattigdom och hunger, Millenniemål 4 – Minska barnadödligheten, Millenniemål 5 – Förbättra mödrahälsan och Millenniemål 7 – Säkerställa en hållbar miljö.
”Vi hoppas att rapporten inspirerar och ger energi till medlemsstaterna att påskynda insatserna för att nå millenniemålen. Vidare rekommenderar vi att post-2015-dagordningen tar hänsyn till ländernas förutsättningar och ingångsvärden och mäter utveckling därifrån, istället för att bara påtala hur de inte uppnår de globala målen”, står det i rapportens förord, som skrivits under av AUC-ordföranden Nkosazana Dlamini Zuma, UNECA:s verkställande sekreterare Carlos Lopes, AfDB:s ordförande Donald Kaberuka, och UNDP:s chef Helen Clark.
”Afrika måste satsa på inkluderande, transformativ utveckling som minskar fattigdom, skapar anständiga arbetstillfällen, förbättrar tillgången till välfärd, minskar ojämlikhet och främjar motståndskraft mot klimatrelaterade risker”, fortsätter förordet.
Årets lägesrapport täcker många frågor och politiska rekommendationer och visar på ett blandat mönster av framgångar, utmaningar, innovationer och hinder.
Framsteg
- Även om de flesta barnen numera går i grundskolan är utbildningens kvalitet fortfarande en utmaning – de flesta länderna i Afrika har uppnått allmän grundskoleinskrivning, med över 90% av alla barn i skolan, och kontinenten som helhet förväntas uppfylla millenniemål 2. Skolmatsprogram och tillgång till förskolor har varit viktiga i den här utvecklingen.
- Lovande framsteg vad gäller jämlikhet mellan könen – afrikanska kvinnor position har stärkts eftersom fler flickor går i skolan och fler kvinnor får politisk makt. Men seder som flickäktenskap och sämre ekonomiska möjligheter för kvinnor bromsar utvecklingen.
- Afrika har bromsat spridningen av hiv/aids, tuberkulos och malaria – tack vare ett start politiskt ledarskap, riktade insatser och ökad tillgång till bromsmediciner, bättre förebyggande insatser samt förbättrad behandling av tuberkulos och malaria.
Kvarvarande utmaningar
- Hunger och undernäring är fortfarande stora problem i Afrika, särskilt bland barn. Under 2012 bedömdes de flesta afrikanska länder ha en ”alarmerande hungernivå” enligt Global Hunger Index. Osäker livsmedelsförsörjning har också spelat en stor roll i att bromsa utvecklingen inom de hälsorelaterade millenniemålen, särskilt för barn och mödrar. Klimatförändringar, politisk instabilitet och befolkningstillväxten är bidragande faktorer. Kontinentens befolkning ökar så snabbt att länder inte har svårt att producera den mat som behövs.
- Afrika är fortfarande den region med störst andel barn- och mödradödlighet, trots betydande framsteg. Dödsfallen för barn under fem minskade exempelvis med 47 procent i Afrika mellan 1990 och 2011. För att snabba på utvecklingen betonar årets MDG-rapport vikten av integrerad mödra- och barnhälsovård, med fokus på spädbarnsdödlighet samt behovet av en helhetssyn för att ta itu med de underliggande orsakerna till dödsfallen bland mödrar och barn.
- Afrikas andel av den globala handeln är i stort sett oförändrad – cirka 3 procent. Andelen import från Afrika till utvecklade länder (som importeras tullfritt) har generellt stagnerat i de flesta länder, men ökade med mer än 50 procent för 14 afrikanska länder.
- Försörjningsmöjligheterna för oräkneliga afrikanska hushåll är i riskzonen utan kraftfulla insatser för att förbättra motståndskraft mot miljökatastrofer – inklusive de som beror på klimatförändringen. Att upprätthålla framstegen inom millenniemålen kräver en förstärkt kapacitet att förutse och reagera på klimatkatastrofer.
- De flesta afrikanska länder kämpar för att uppfylla målen som gäller vatten och sanitet – länderna måste koncentrera insatserna på landsbygden, samt på låginkomsttagare, eftersom inkomstskillnader mellan stad och landsbygd bidrar till att bromsa utvecklingen.
Rapportens viktigaste rekommendationer
Afrika som helhet har lyckats med att minska utsläppen av koldioxid och ozonnedbrytande ämnen, men skogsarealen minskar. Afrikanska regeringar måste införa strategier och program för en förbättrad skogspolitik som minskar avverkning och avskogning.
Afrikanska regeringar bör ständigt förbättra jordbruksproduktionen, till exempel genom att stödja tillämpningen av lokal kunskap, investeringar i infrastruktur och utvecklingen av finansiella marknader.
För att påskynda skapandet av anständiga arbetstillfällen (decent jobs) krävs djärva politiska förändringar som bland annat innefattar ekonomisk diversifiering och investeringar i infrastruktur.
Beslutsfattarna måste driva strategier som baseras på inkluderande tillväxt, som främjar ett brett deltagande bland den aktiva arbetskraften samtidigt som avkastningen investeras i program som förbättrar produktionskapaciteten hos breda grupper i samhället, särskilt kvinnor, unga och socialt utsatta.
För att kunna omvandla Afrikas jordbruk, så att det kan ligga till grund för förbättrade levnadsförhållanden och ekonomiskt inflytande, måste regeringar fortsätta förbättra jordbrukets produktivitet genom exempelvis investeringar i bättre plantor, bevattnad odling, användning av gödningsmedel och ökad tillgång till finansiering.
Läs en sammanfattning av rapporten här.
Print 
PDF
