Foto: FAO/Oliver Asselin

30 oktober, 2011

Matpriser, hunger och millenniemålen

När matpriserna stack i höjden för ett par år sedan blev det ett hårt slag mot världens fattiga. Men vad är det egentligen som ligger bakom de kraftiga prissvängningarna? Och – inte minst viktigt – vad kan vi göra åt dem?

Enligt den senaste statistiken är 925 miljoner människor kroniskt undernärda och världen är därmed ganska långt ifrån att nå den del av millenniemål ett som handlar om att halvera andelen undernärda människor till 2015.

För ett par år sedan, 2007 – 2008, talade vi till och med om en ”matkris”.

Då rusade priserna – efter en lång tid av stadig sjunkande livsmedelspriser – vilket ledde till ökad hunger och till och med upplopp i ett trettiotal länder.

Utbud och efterfrågan har varit i otakt
- Det finns en rad olika orsaker till att detta hände just då; låga lagernivåer, handelsrestriktioner, ökad global efterfrågan och avregleringar av de finansiella marknaderna.

Men vad vi också såg var en allt starkare koppling mellan livsmedels- och energipriserna. Det senare påverkades bland annat av att stora mängder majs används i framställningen av biobränsle, berättar Jakob Lundberg på FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) nordiska informationskontor.

Han berättar vidare att den snabba utvecklingen på världens tillväxtmarknader gör att efterfrågan på livsmedel ökar. Dessutom äter allt fler människor kött, som tar mer mark, vatten och övriga resurser i anspråk.

-  Enkelt beskrivet kan man säga att matproduktionen inte har ökat i takt med efterfrågan och att det i sin tur lett till högre priser.

Mat – den stora utgiften för många fattiga
Stora prissvängningar på mat, eller volatilitet som den tekniska termen lyder, är med stor sannolikhet här för att stanna.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för världens fattiga, på både kort och lång sikt.

För småskaliga bönder och fattiga konsumenter kan kraftiga prissvängningar göra att de sjunker allt djupare ner i fattigdom.

Den fattigaste delen av befolkningen i Bangladesh, Ghana och Tadzjikistan spenderar exempelvis mer än 70 procent av sin inkomst på livsmedel.

Dessa hushåll, som ofta leds av kvinnor, äger sällan någon mark och blir därmed med beroende av att köpa mat.

Det är mot denna typ av hushåll som de höga och volatila priserna slår som allra hårdast.

-  Som en jämförelse lägger vi i Sverige runt 12 procent av vår inkomst på mat – ändå blir det skriverier i tidningarna om matpriserna går upp.

Tänk då på vad som händer om priset stiger plötsligt och kraftigt och du redan använder mer än 70 procent av din disponibla inkomst på livsmedel. Svängningarna slår oerhört hårt mot människor som redan lever på marginalen, säger Jakob Lundberg.

Svårt att planera när priserna svänger
Oförutsägbara priser gör dessutom att småskaliga bönder inte vågar investera, de kan till och med behöva sälja sina produktiva tillgångar som exempelvis land eller boskap.

Följden blir att de får det ännu svårare att ta sig ur fattigdomscykeln.

När priserna på jordbruksprodukter svänger, försvåras dessutom planeringen för bönderna. Det blir till exempel svårt att veta hur mycket som ska produceras och vilket pris man sedan kan vänta sig att få ut av skörden.

En bonde som investerat i utökad odling riskerar därmed att stå barskrapad och skuldsatt när priserna plötsligt störtdyker.

Framförallt gäller detta småskaliga och fattiga bönder, lantbrukare som äger större landarealer och andra produktiva tillgångar, klarar ofta prissvängningarna bättre.

En anledning är att dessa bönder ofta har möjlighet att försäkra sin skörd mot både missväxt och alltför stora prisfall.

Ökade jordbruksinvesteringar kan minska hungern
Hur kan man då bryta den negativa spiralen?

Enligt Jakob Lundberg har investeringar i jordbrukssektorn varit eftersatta sedan 1980-talet. Därför förespråkar FAO ökade satsningar – både nationellt, privat och som en del i det internationella biståndet.

Detta eftersom det visat att jordbruksatsningar är den kanske effektivaste vägen att få världens hungrande och fattigaste ur fattigdom.

Av världens kroniskt hungrande och undernärda är majoriteten beroende av småskaligt jordbruk.

Totalt lever mer än en tredjedel av världens befolkning – ca 2,5 miljarder människor – helt eller delvis, av småskaligt jordbruk.

-  Under livsmedelskrisen 2007-2008 steg de inhemska matpriserna kraftigt i flertalet länder. Och trots att priserna på växtnäringsämnen också steg, lyckades många länder kraftigt öka sin livsmedelsproduktion. Dessa kortsiktiga produktionsökningar är viktiga att bygga vidare på om vi ska nå hungermålet, säger Jakob Lundberg.

Läs mer i den senaste hungerrapporten som FAO, WFP och IFAD står bakom: The State of Food Insecurity in the World 2011 (SOFI)

 

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sök bland nyheter