FN-skrapan med medlemsstaternas flaggor framför.

FN-skrapan med medlemsstaternas flaggor framför. UN/Photo John Isaac

Millenniemålen kom till med insikten om att utvecklingen i världen angår oss alla

Inför millennieskiftet fanns en vilja bland världens ledare att ta tag i de globala utvecklingsfrågorna. Kalla kriget var slut och de ekonomiska resurserna kunde flyttas från kapprustning till mänsklig utveckling.

I FN:s regi anordnades flera konferenser och toppmöten med fokus på bland annat fattigdomsminskning, mänskliga rättigheter och miljö.

År 2000 tog FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan initiativet till ett toppmöte med världens ledare i FN:s högkvarter i New York – det så kallade millennietoppmötet.

Vid mötet deltog 147 stats- och regeringschefer från alla FN:s medlemsländer.

Syftet var att rikta uppmärksamhet mot utsatta människors behov världen över och ett resultat av mötet blev att man bland annat enades om att det fanns ett kollektivt ansvar för en positiv utveckling i världen.

”Vi erkänner att vi har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet upprätthålls på det globala planet. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i världen, särskilt de mest sårbara och utsatta.”

 

Åtta mål för utveckling
För att säkerställa att stats- och regeringschefernas kollektiva ansvar – som konkretiserades i deklarationen från toppmötet -  skulle efterlevas så formulerade sedan några engagerade FN-tjänstemän åtta mätbara utvecklingsmål (millenniemålen).

För vart och ett av målen, som är satta på global basis, finns även ett antal delmål och indikatorer som ska ge en fingervisning om hur utvecklingen går.

Varje år följs arbetet för att uppfylla målen upp i FN:s årliga rapport om millenniemålen.

Millenniemålen ska vara uppnådda år 2015.  Baslinje för all statistik om hur det går med målen är 1990.

Här hittar du alla mål.

Här kan du läsa mer om hur långt vi har kommit i arbetet med att uppnå målen.